Följande grundar sig på genomgång ("duggga") på oralmikro labb samt artikeln som handlar om detta. Allmänt inför tentan Kommer en slemhinnefråga och antingen en rotkanals eller tandköttsfickefråga. Har dock aldrig kommit en rotkanalsfråga. Kariesprov Laktobaciller tyder på sura förhållanden och muntorrhet iom lägre pH. Laktobaciller gillar sura förhållanden och finns därmed mycket i kaviteter.
S. Mutans har associationer med karies. Man måste inte ha karies för att den finns men de som inte har den har lägre kariesrisk. Alltså en indikator. Har man inga hårda ytor i munnen (tandlös) så får man inte S.Mutans då den inte kan fästa till nån yta. Detta är ju en typisk plackbakterie som gillar tandytor.
Gränsvärde (antal bak)
Laktobaciller
100 000 (10^5)
S.Mutans
1 000 0000 (10^6)
Gränsvärdena gäller stimulerad salivprov. Då störs placket mer av aktivitet i munnen (tuggning etc) och man får högre bakterietal i saliven. Vilosalivprov funkar alltså inte med dessa värden. Bakteriemängd säger inte ensamt något om kariesrisken utan man måste ha med det tillsammans med status, anamnes etc för att avgöra kariesrisk. Buffring behöver man inte skicka till labb. Ta egna strips och mät och kom ihåg att ta prov på RÄTT sätt och med rätt indikation så att de inte görs i onödan. Både för patientens ekonomi skull och klinikens resursers skull.
Lågt värde
Vilosaliv
<0.25ml/min
Stim. saliv
<0.7ml/min
Rotkanaler/endo-prov Häng med i antibiotikaresonemanget då det ändras med tiden. Kolla rekommendationer. Det hela handlar om när man ska skriva ut. Man tar prov både på arbetsfältet och i kanalen. Kan va svårt att inte få provet för kanalen kontaminerat på vägen ner/upp. En bakteriefri tand kan en patient trots allt ha ont i. Man ska då komma ihåg att man kan ha smärta ett tag efter ingreppet. Man avgör via provtagning om den endodontiska infektionen är akut eller kronisk. I båda fallen är rotkanalen nekrotisk och infekterad. Akut
Polymikrobiella och dominans av anaeroba orala bakterier.
Prevotella
Fusobakterier
Porphyromonas
Campylobacter
Trepronema
Kroniska Symptomlösa med röntgenologiskt synliga periapikal inflammation vid rotspetsen. Persisterande bakteier i rotkanalen. Gram + fakultativa. Kräver mer effektiv antiseptika.
Streptokocker
Laktobaciller
Propionibakterier
Actinomyces
E.faecalis (kräver starka jodlösningar)
Tandköttsficka/parod.-prov Kollar då efter A.a, Red complex och Orange complex. Finns dessa då tyder det på en sjuk ficka. Man ska komma ihåg att alla i respektive komplex måste inte finnas samtidigt för indikation. Prov tas från tandköttfickan med papperspoints. Prov körs sen via checkerboard mha DNA-prober.
Red complex: P.Gingivalis, T.Forsythia, T.Denticola (spirochet)
Orange complex: P. intermedia, P.micra, F.nucleatum, C.rectus.
Signifikanta värden
A.a
3
Red complex
3
Orange complex
4
Gäller checkerboardtest När ni ska kolla på ett prov så kolla efter de som nämnts ovan. Visa att du känner igen dem och att man tittar på dem.
Om det finns värden som ej är signifikanta men nära så kan det vara värt att notera att de trots allt finns där. Man mäter oftast flera fickor samtidigt och kan då jämföra med helhetsbilden för en baktierie. Om en ficka avviker mycket från de andra och får många 1or och 0or kan det vara pga ev felmäting, att man inte nått hela vägen ner i fickan med papperspointsen etc. Värt att notera på en fråga. Slemhinneprov Håll koll på normalfloran och det som inte passar in. Visa att du vet vad som är rätt och vad som är fel i miljön. Ofta oppurtunsitiska infektioner vilket kan synas genom att vissa arter som alltid ska förekomma inte är med i provet. Angulär chelit är ofta infekterade av C.albicans och S.aureus. Provtagning tas via skrapprov med vasst instrument som sedan transporteras via transportmedium som åker till labb för odling. Normalflora, det som finnes och anses normalt:
Alfa-streptococker (viridansstreprokocker), ska alltid innehålla
Nesisseria, ska alltid innehålla
Heamophilus, ska alltid innehålla
Actinomyces
Prevotella
Veillonella
Fusobakterier
Anaeroba streprokocker
H. parainfluenza (para, då ok)
Peptostreptococker
Fusioforma stavar (de som utgör "broar" plackbildning och utgör mycket co-agression)
"inkl. Svartpigmenterade" också normalt
Sjukt
Entercoccus faecalis, tarmbakterie, klarar högt pH och andra påfrästningar.
S.aureus
C.albicans. Svamp, vanligt vid angulär chelis tillsammans med S.aureus.
G- stavar aeroba stavar (enterobacter, klebsiella, pseudomonas (Opportunist, får inte spridas. Kan indikera antiobiotikaförskrivning) mfl)
Allmänt inför tentan
Kommer en slemhinnefråga och antingen en rotkanals eller tandköttsfickefråga.
Har dock aldrig kommit en rotkanalsfråga.
Kariesprov
Laktobaciller tyder på sura förhållanden och muntorrhet iom lägre pH. Laktobaciller gillar sura förhållanden och finns därmed mycket i kaviteter.
S. Mutans har associationer med karies. Man måste inte ha karies för att den finns men de som inte har den har lägre kariesrisk. Alltså en indikator. Har man inga hårda ytor i munnen (tandlös) så får man inte S.Mutans då den inte kan fästa till nån yta. Detta är ju en typisk plackbakterie som gillar tandytor.
Bakteriemängd säger inte ensamt något om kariesrisken utan man måste ha med det tillsammans med status, anamnes etc för att avgöra kariesrisk.
Buffring behöver man inte skicka till labb. Ta egna strips och mät och kom ihåg att ta prov på RÄTT sätt och med rätt indikation så att de inte görs i onödan. Både för patientens ekonomi skull och klinikens resursers skull.
Häng med i antibiotikaresonemanget då det ändras med tiden. Kolla rekommendationer. Det hela handlar om när man ska skriva ut.
Man tar prov både på arbetsfältet och i kanalen. Kan va svårt att inte få provet för kanalen kontaminerat på vägen ner/upp.
En bakteriefri tand kan en patient trots allt ha ont i. Man ska då komma ihåg att man kan ha smärta ett tag efter ingreppet.
Man avgör via provtagning om den endodontiska infektionen är akut eller kronisk. I båda fallen är rotkanalen nekrotisk och infekterad.
Akut
Polymikrobiella och dominans av anaeroba orala bakterier.
- Prevotella
- Fusobakterier
- Porphyromonas
- Campylobacter
- Trepronema
KroniskaSymptomlösa med röntgenologiskt synliga periapikal inflammation vid rotspetsen. Persisterande bakteier i rotkanalen. Gram + fakultativa. Kräver mer effektiv antiseptika.
- Streptokocker
- Laktobaciller
- Propionibakterier
- Actinomyces
- E.faecalis (kräver starka jodlösningar)
Tandköttsficka/parod.-provKollar då efter A.a, Red complex och Orange complex. Finns dessa då tyder det på en sjuk ficka. Man ska komma ihåg att alla i respektive komplex måste inte finnas samtidigt för indikation.
Prov tas från tandköttfickan med papperspoints. Prov körs sen via checkerboard mha DNA-prober.
När ni ska kolla på ett prov så kolla efter de som nämnts ovan. Visa att du känner igen dem och att man tittar på dem.
Om det finns värden som ej är signifikanta men nära så kan det vara värt att notera att de trots allt finns där. Man mäter oftast flera fickor samtidigt och kan då jämföra med helhetsbilden för en baktierie.
Om en ficka avviker mycket från de andra och får många 1or och 0or kan det vara pga ev felmäting, att man inte nått hela vägen ner i fickan med papperspointsen etc. Värt att notera på en fråga.
Slemhinneprov
Håll koll på normalfloran och det som inte passar in. Visa att du vet vad som är rätt och vad som är fel i miljön.
Ofta oppurtunsitiska infektioner vilket kan synas genom att vissa arter som alltid ska förekomma inte är med i provet.
Angulär chelit är ofta infekterade av C.albicans och S.aureus.
Provtagning tas via skrapprov med vasst instrument som sedan transporteras via transportmedium som åker till labb för odling.
Normalflora, det som finnes och anses normalt:
- Alfa-streptococker (viridansstreprokocker), ska alltid innehålla
- Nesisseria, ska alltid innehålla
- Heamophilus, ska alltid innehålla
- Actinomyces
- Prevotella
- Veillonella
- Fusobakterier
- Anaeroba streprokocker
- H. parainfluenza (para, då ok)
- Peptostreptococker
- Fusioforma stavar (de som utgör "broar" plackbildning och utgör mycket co-agression)
- "inkl. Svartpigmenterade" också normalt
Sjukt